Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Strandgården i Stranna

Topografi och vatten - titelsida

Hörneå för 8000 år sedan

Hörneå för 6000 år sedan

Hörneå för 5000 år sedan

Hörneå för 4000 år sedan

Hörneå för 3000 år sedan

Hörneå för 2000 år sedan

Hörneå för 1000 år sedan

Bjennön och Vadet för 500 år sedan

Hamnskär för 500 år sedan

Storhamnen och Blågrundet för 500 år sedan

Strandgården år 1685

Bäcksvadet på 1770-talet

Hamnskär på 1770-talet

Storhamnen på 1770-talet

Hörneå hamnar 1809

Hörneå hamnar på rysk karta 1809

Hörneå hamnar 1902

Hörneå hamnar 1948

Skeppsholmen i Bäcksvadet

Storhamnen år 1808

<<<>>>

Hörneås Fornhistoria

Topografihistoria

Skidspår i bronsåldern

Den glödande stenkulan i Granberget

Christer Engman – om – Sveriges Historia

Skeppsholmen och skepp

Strandgården i Stranna

<<<>>>

Hörneå historia

Hörnefors historia

Konst och Kultur i Hörneåfors

<<<>>>

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Strandgården i Stranna

Strandgården och Stranna, eller som det skrev på 1600-talet "Strandha" återkommer på olika ställen i Becken-Webbens historieberättelse. "Strandgården i Stranna" var även en artikel i boken "Hörneå - vår by, dess historia". Denna bok från 1999 har ofta refererats till på Becken-Webben. Boken hade grund i en studiegrupp, bestående av följande personer:

1) Estrid Bohlin (initiativtagare)
2) Ingegerd Hörnfeldt
3) Martin Rehnmark
4) Gustav Jonsson
5) Bertil Forsgren
6) Karl-Erik Bergström
7) Harald Rehnmark
8) Rune Bergström
9) Erik Sjöstedt
10) Ivan Hörnfeldt

I boken berättas om Strandgården, och vi väljer att återger texten i urspunglig form här på Becken-Webben men med lite ny information och länkar:

<<<oOo>>>

Strandgården i Stranna var ett skogstorp ägt av Mo och Domsjö och bebott av Albert och Jenny Johansson. Albert tjänstgjorde som tillsynsman. Ett vattendrag delade den åker som utgjorde "Stranna" mitt itu. Åkern ägdes och brukades av de jordägare i Bäcken som hade mark på ömse sidor av bäcken.

En familj, Albert och Jenny Johansson, bodde på en gård ursprungligen belägen på östra sidan om bäcken uppe vid skogskanten. Den flyttades enligt en dotter, Berta Edström, 1927 rakt västerut, ungefär 400 meter (bild 1). Den fick sin plats på åsen som gick fram längs med den västra sidan av änget. Där stod gården tills den revs 1997.

Bild 1. Strandgården efter dess flytt 1927 (från boken "Hörneå - vår by, dess historia"). Då detta foto togs var gården sedan länge övergiven och därtill vandaliserat som ödetorp.

Dessutom ägdes och odlades en åker väster om gården benämnd ”Odlingen” eller "Gäla". Där odlades korn, potatis och högrödor. En tid fanns både häst och kor i en liten ladugård.

De flesta uppgifter är lämnade av Berta Johansson-Edström i februari månad 1998, då var hon 94 år. Hon är född och uppväxt i Strandgården och minns då gården flyttades 1927 (se bild 2).

Bild 2. Generalstabskartor från 1902/1907 och 1948 är sammanförda. Mellan dessa år har Strandgården flyttats, vilket bekräftas i kartbilden (röd pil). Man noterar även att vägar ändrats.

Ett strävsamt liv blev det, med en växande barnaskara som skulle hämta sin försörjning på det lilla ensliga torpet. För barnen blev det också många gånger en tungsam vandring till skolan i Bäcken, en sträcka på fyra kilometer. Albert Johansson var en kraftkarl.

En bragd, som utfördes i det tysta, var när Albert som ansvarig tillsammans med kamraten J. P. Erikson från Ängersjö dikade ut Gräftsjön (bild 3).

Bild 3. Gräftsjön ligger nordväst om Norrbyn. Den röda pilen anger var Albert Johnsson och kollegan från Ängersjö grävde. Var Stadsvikensbäckbron i Norrbyn låg förblir dock oklart. Stadsviken är namnet på fjärden i söder och ligger inte i anslutning till själva Norrbyn.

Detta dike var sex fot djupt, tre fot brett i botten och hade lochering en fot på varje fots djup. Stenläggning gjordes på två, tre fot där det ansågs nödvändigt. Diket var det som ledde ner till Stadsvikensbäckbron i Norrbyn. Allt mot en överenskommen summa av sexhundranittio kronor. Svåraste etappen var att ta sig igenom utflödet från sjön, som stängdes av berg och sten, så det förefaller för en nutida betraktare som en omänsklig uppgift att enbart med spett och spade utföra en dylik insats.

Albert var en duktig idrottsman i sin ungdom och hade stora framgångar som skidåkare (bild 4). Samlingen av pokaler och medaljer ger bevis på en aktiv och prestationsinriktad person.

Bild 4. Albert Johansson framför sina idrottspokaler. Ur boken "Hörneå - vår by, dess historia".

Här är de som levde och bodde på Strandgården:

Albert Johanson // f 1867 d 1934

Jenny Johanson (Eriksson) // f 1873 d 1948

Barn:
Nikanor // f 1896 Utvandrade till USA 1923

Alexandra // f 1902 Utvandrade till USA 1929

Berta // f1904

<<<oOo>>>

Orsak till att gården flyttades är oklart. Området där huset först byggdes var ängsmark för bönderna i Bäcks by. Ängarna fördelades i Storskiftet 1808. Utsikterna för Albert och Jenny Johansson att bruka mark där kan ha varit begränsade, likt ett arrendetorp. Möjligen var utsikterna bättre att flytta till en skogstomt av Mo & Domsjö AB, i synnerhet då han jobbade för dem. En annan förklaring är att åsen dit huset flyttades var bättre än en sank ängsmark.

Namnet "Strandgården" antyder att platsen har legat nära vatten. Platsen omnämns i artikeln om Strandgården 1685, även om det då inte fanns någon gård där. Istället var det några ängar med lador på som kallades "Strandha". Inte ens på kartor från Storskifte 1808 fanns något hus markerat på platsen. Vid tiden kring kring år 1500 var platsen däremot strandnära. Liknande namnbildning med koppling till denna tid ses på annat håll i byns historia.

En tanke ägnas Albert och Jenny Johansson i deras strävsamma liv på Strandgården.

Gunnar Engström, 2024-01-06

Besökare

 

Hörneå bys hemsida www.becken.se